Tömkörning

Alltså kolla😍😍😱Igår följde Stefan med mig ut för att hjälpa mig tömköra Russel och Beauty. Det gick långt över förväntan! I dag fortsatte jobbet och vi insåg att det faktiskt var lättare när jag och Beauty fick gå själva. Både Russel och Beauty är inridna, Russel är även inkörd. Men jag har fått börja om från början med båda hästarna. Min dröm är att kunna använda körningen som vardagsmotion, men också i skog och lantbruk 😃Jag då?🤔 Jag har inte kört på flera år och det var längesen jag tömkörde en annan häst än Russel 😛 Så vi provar oss fram. Just nu försöker jag lägga fokus vid start, stopp och svängar. Russel har tömkörts en hel del, även dragit däck och lite små grenar. Men anledningen till att vi inte kommit vidare är för att vi inte får styrningen att fungera. I dag var det så fint att se, han visade tydligt hur han till slut förstod den hela innebörden av att svänga åt vänster. Det är ännu svårt med högra sidan, men det är överlag hans dåliga sida och just nu hittar han knappt ens böjningen ditåt när vi tömkör. Det har varit så skönt att ha Stefan med de här dagarna när allting kör ihop sig för både mig och Russel. Skönt att ha någon bredvid som kan ge Russel en skjuts i rätt riktning innan jag tar över igen🙏Med Beauty blev jag otroligt förvånad över vilka små signaler hon lyssnar till när hon väl förstår! I andra situationer skulle jag inte beskriva henne som känslig och lyhörd för hjälper. Men här är det verkligen finlir ❤️ Jag blir också så fantastiskt glad över att se henne tugga och frusta. När hon kom till mig gjorde hon aldrig det i samband med träning. Istället bet hon ihop käkarna, spände sig, bet efter mig och i värsta fall började hon bocka och stegra. Att i dag kunna tömköra henne själv, att överhuvudtaget kunna göra något alls, med avslappning som den främsta responsen känns helt otroligt!Återigen är jag så stolt över mina fyrbenta🙏❤️

Publicerat av Medvitund Söndag 3 november 2019

Första uppsittningen

I onsdags (1/3-19) var det en stor dag för mig och Beauty. Jag fick nämligen lov att sitta upp på hennes rygg för första gången! Och för andra gången. Min älskade häst❤️

Redan i helgen när vi umgicks märkte jag att stressen över uppsittning/ridning hade övergått i en känsla av ”sitt upp då för fan”. Hon visade ungefär samma beteenden, men känslan var otålighet istället för undvikande och rädsla. Så med Ritas hjälp kom jag upp på ryggen ett par gånger i onsdags. Så nu fantiserar vi om långa turer runt hela Gotland och om kramar från hästryggen.

Jag vill ge ett extra stort tack till Rita och Ulrika, för ni är så otroligt betydelsefulla för mig och Beauty🙏❤️