Tömkörning

Alltså kolla😍😍😱Igår följde Stefan med mig ut för att hjälpa mig tömköra Russel och Beauty. Det gick långt över förväntan! I dag fortsatte jobbet och vi insåg att det faktiskt var lättare när jag och Beauty fick gå själva. Både Russel och Beauty är inridna, Russel är även inkörd. Men jag har fått börja om från början med båda hästarna. Min dröm är att kunna använda körningen som vardagsmotion, men också i skog och lantbruk 😃Jag då?🤔 Jag har inte kört på flera år och det var längesen jag tömkörde en annan häst än Russel 😛 Så vi provar oss fram. Just nu försöker jag lägga fokus vid start, stopp och svängar. Russel har tömkörts en hel del, även dragit däck och lite små grenar. Men anledningen till att vi inte kommit vidare är för att vi inte får styrningen att fungera. I dag var det så fint att se, han visade tydligt hur han till slut förstod den hela innebörden av att svänga åt vänster. Det är ännu svårt med högra sidan, men det är överlag hans dåliga sida och just nu hittar han knappt ens böjningen ditåt när vi tömkör. Det har varit så skönt att ha Stefan med de här dagarna när allting kör ihop sig för både mig och Russel. Skönt att ha någon bredvid som kan ge Russel en skjuts i rätt riktning innan jag tar över igen🙏Med Beauty blev jag otroligt förvånad över vilka små signaler hon lyssnar till när hon väl förstår! I andra situationer skulle jag inte beskriva henne som känslig och lyhörd för hjälper. Men här är det verkligen finlir ❤️ Jag blir också så fantastiskt glad över att se henne tugga och frusta. När hon kom till mig gjorde hon aldrig det i samband med träning. Istället bet hon ihop käkarna, spände sig, bet efter mig och i värsta fall började hon bocka och stegra. Att i dag kunna tömköra henne själv, att överhuvudtaget kunna göra något alls, med avslappning som den främsta responsen känns helt otroligt!Återigen är jag så stolt över mina fyrbenta🙏❤️

Publicerat av Medvitund Söndag 3 november 2019

Mina tre stoltheter

Alltså, dessa tre! jag är verkligen sådär tokstolt över mig och mina hästar just nu.

Beauty och jag börjar hitta vägar för att bryta hennes stressmönster. Hon har tidigare gått in i stress, ”låst huvudet” (jag kan inte beskriva känslan på något annat vis, det är så jag uppfattar det i min kropp) och från det tillståndet har det varit stor risk för bockningar, sparkar och att hon stegrar sig. Hon har inte haft någon närvaro i kroppen alls när hon går in i detta. Senast det hände bad jag henne att känna fötterna och energin från Moder Jord som bär och stöttar henne. Vilket bröt mönstret och gjorde henne närvarande igen! En bit senare var hon på väg in i stress på nytt, men valde själv att söka jordning istället. Så där stod jag, med tårar i ögonen och en härligt vibrerande energi i hela kroppen som hon sände ut. Alltså, hennes starka utstrålning!

Ásta och jag kunde för ett par dagar sen ta vår första längre ridtur med minimal stress och utan ett enda steg i galopp!

Och som en extra överraskning väntade en nästan helt torr Russel när vi kom hem från den ridturen. Annars när jag är iväg med Ásta, och ibland ännu när jag är ute med Beauty, springer han sig genomsvettig. Men jag börjar upptäcka ett tydligt samband. Om hästen jag är ute med är lugn så är Russel lugn(are).

Beauty i halsring

Igår övertalade hon mig till sist. Ingen grimma, bara halsring. Och ja, det gick faktiskt betydligt bättre än de skräckscenarior jag spelat upp för mitt inre, alla andra gånger hon frågat 😉

Beauty var lycklig. Och matte fick återigen inse hur mycket denna häst har växt🙏 Vi insåg också att det där med tömkörning och inkörning låter rätt så intressant.

När drömmar blir vardag

Satt och filosoferade en stund nu i veckan, kring temat ”jag är där jag en gång drömt om att vara”.

Jag tänkte på hur mina hästar oftast dyker ner i grimman, och minns tillbaka på tiden då det inte var säkert att jag skulle få tag på hästen i hagen. Hur jag varje dag pratar med mina hästar, hur självklart det är för mig. Och minns tillbaka på alla gånger jag varit arg, ledsen och besviken över att varken kunna förstå eller göra mig förstådd.

Senaste promenaden med Russel, då jag bara kunna tänka på hans bog för att påminna honom om att mjukna i den. Senaste promenaderna med Ásta, då hon dels varit lekfull och ivrig, men också varit en fantastisk lärare för mig. Promenaderna med Beauty då hon blir allt lugnare och tryggare. Hur vi äntligen kan gå på grus och asfalt utan explosioner.

Och jag tänker på att jag äntligen har en godkänd hästverksamhet och alla möjligheter det öppnar upp för🙏❤️

Beauty

Min vackra, vackra häst ❤️ Som tillåter sig stanna upp och visa sig så skör och sårbar i njutning ❤️Att se hennes ansiktsuttryck, att förstå hur skör hon är i denna stund. Min starka, beskyddande, vårdande Beauty. Det är en gåva att få gå bredvid dig genom livet och följa hur ditt mod växer🙏

Tack för att du valt mig som din människa. Och tack för att du väljer att delta genom att modigt och sårbart öppna upp och släppa in andra nära🙏

Meditation i hästhagen

I måndags (18/3-19) var mamma här och vi hade tillsammans en helt magisk stund med hästarna <3 Efteråt skrev hon denna text:

”Jag har känt ett tag att jag behövde vara hos Beatrice häst Russel. Vi bestämde att jag skulle åka dit i dag. Men i går kväll dök känslan upp att jag skulle vara i hagen med alla 3 hästarna.

För att ni ska förstå bättre. Russel är Beatrice första egna häst. Som jag jobbat med en hel del tidigare, vilket innebär att leka i hagen bredvid varandra, utan grimma eller andra redskap.
Ásta är på foder sen några år. Hon vill bara bli kliad under magen.
Beatrice andra häst är Beauty. En stor häst som jag länge varit rädd för. Nu är hon ganska ok.

Så känslan att vara med alla 3 var ju lite skrämmande. Men så tydlig ändå. Jag tog med en stol att sitta på. Meningen var att jag bara skulle sitta där och bara vara. Göra det som kändes rätt i stunden vad det nu kunde bli.
Som tur var hade jag byltat på mig rejält med kläder för det var kallt idag.

Ásta kom ju fram först till Beatrice. Ville bli kliad. Jag bara satt och slappnade av. Kände andningen gå ner i varv. Kände kärleken och lugnet fylla mig. Tittade upp och alla hästarna var omkring oss. Jag kan inte riktigt beskriva vad som hände egentligen.
Men Russel slickade snudd på hela mig på ett sätt som kändes som en djup massage. Hårdhänt men mjukt.
Beauty puffade på mig med sitt stora huvud. Flera gånger kändes det som att stolen skulle tippa. Jag såg efter åt vilket håll på marken det var minst stubbar, grenar och hästskit.
Ásta stod hela tiden lite bakom och sände en underbar healing.
Långa stunder var jag så avslappnad så andningen nästan upphörde.
Jag var flera gånger på väg att ramla av stolen men då var det som att nån av hästarna märkte det och ”väckte” mig. Men i nästa stund var de på väg att tippa både mig och stol.

Så stod Beauty en bit ifrån mig. Ásta stod bakom och Russel vid min andra sida. Så känner jag en kärleksfull healing så otroligt starkt. Så magisk. Så kraftfull. Så enorm.

En stund senare kände jag att nu var det klart. Hästarna hade gett mig det jag behövde för den här dagen. Att det blir fler stunder i hagen på stolen är säkert.
Det var inte lätt att orka resa mig upp. Kroppen ville liksom bara vila för att kunna känna in och förstå det som hänt.

Men vi hjälptes åt att utfodra hästarna. Sen blev det en kopp te innan jag åkte hem igen. Jag är trött, men en behaglig trötthet. Oron som fanns i går är borta. En inre trygghet finns istället.”

Jag är så tacksam för det utrymme jag och hästarna kan skapa <3 Och vill du ta del av det är du varmt välkommen att höra av dig.

Första uppsittningen

I onsdags (1/3-19) var det en stor dag för mig och Beauty. Jag fick nämligen lov att sitta upp på hennes rygg för första gången! Och för andra gången. Min älskade häst❤️

Redan i helgen när vi umgicks märkte jag att stressen över uppsittning/ridning hade övergått i en känsla av ”sitt upp då för fan”. Hon visade ungefär samma beteenden, men känslan var otålighet istället för undvikande och rädsla. Så med Ritas hjälp kom jag upp på ryggen ett par gånger i onsdags. Så nu fantiserar vi om långa turer runt hela Gotland och om kramar från hästryggen.

Jag vill ge ett extra stort tack till Rita och Ulrika, för ni är så otroligt betydelsefulla för mig och Beauty🙏❤️